RUN For(r)est, RUN!

Idag sken solen för första gången på två månader. Det firade vi med ännu en prommis i skogen.

Den här skogsprommisen var allt annat än lugn och fridfull. Det var äventyr. Det var action. Flertalet familjemedlemmar verkar ha problem med motoriken.



Jag hinner knappt komma ut ur bilen förrän jag ramlar första gången. Jag höll på att svara på Angelicas sms och ska samtidigt springa ifatt de andra som redan var långt framför på grund av en ivrig hund. Så när jag tar sats för att kuta iväg vurpar jag ner på nån satans stenhög. Men jag kom snabbt skrattandes upp på benen och fortsatte kuta.

En ivrig hund som aldrig står still är det inte så lätt att ta icke-suddiga bilder på.

Efter ett tag ramlar även brorsan. Det såg jätteroligt ut. Han trampade snett på något sätt och föll ihop i en hög helt plötsligt. Sen låg han där som en halvdöd älg och kved.


Efter en stund så kommer det två rådjur och galopperar förbi oss. Dessa vill jag givetvis fota. Medan jag försöker få en fin bild får jag samtidigt ett sms från Angelica, vilket gjorde att kameran la ner, vilket i sin tur medförde att jag inte hann sätta igång den igen innan rådjuren var long gone. Men de står där bland träden någonstans. I alla fall, medan jag gjorde allt detta fortsatte givetvis de andra att gå vidare och jag var tvungen att springa ifatt igen samtidigt som jag skriver meddelande till Angelica. Rätt som det är så flyger jag framåt och landar med en hand och resten av kroppen därefter på den dyngiga marken. Det var ganska smärtsamt. Den andra handen höll jag givetvis upp för att skydda mobilen. Jag snubblade på en stor gren som låg under en stor hög med lera. Jag hoppas att det var lera i alla fall. Det kan ha varit hästskit.

Mamma var den enda som inte ramlade. Men sen så går hon så försiktigt också.

När jag väl har kommit upp på benen och haltar iväg mot de andra dröjer det så klart inte mer än en sekund förrän jag går raka vägen ner i ett kärr.

Åh, denna ljuva natur.

bloggtoppen.

Jag registrerade mig på Bloggtoppen för ett tag sen. Igår blev jag godkänd och aktiverad. Innan jag blev det fick jag mer än 170 unika besökare på mindre än en vecka. Nu ser statistiken ut så här:

Totalt antal sidladdningar av denna blogg.............. 362
Totalt antal unika besökare hos denna blogg........... 226

Vem är dessa 226 olika besökare undrar jag? Samt de 170 jag tydligen hade innan jag ens blev registrerad? Jag trodde max 15 personer kände till min blogg. Jag trodde max 5 av dessa läste den. Who are you people?!

Jag ligger nu på plats 3339 av totalt 11830:

Tydligen går jag neråt. Men det är väl inte så illa för att precis ha blivit reggad right? Man var tvungen att skriva en liten beskrivning av sin blogg. Jag försökte hoppa över det, men icke. Min beskrivning blev således:

Den är absolut. Den är anna. Den är ABSOLUT ANNA.

Försvar: Jag kom inte på något bättre. De flesta verkar ha skrivit typ "Detta är en blogg om allt mellan himmel och jord, hur lilla jag klarar mig i livet och..." Herregud, kill me now.

Tror ni jag klarar ta mig till toppen? Vem bryr sig om konsumtantens tråkiga kundskvaller, påhittade tjuvlyssningar, Schulmans tattiga fru, modeller och modebloggar när Absolut Anna finns, right?

Right?

Junk your trunk up.

När jag först hittade denna ehm underklädsel trodde jag det var en gigantisk BH.

Men, nej, det är en trosa med padding där bak. Vem köper sånt här? J.LO-lovers? Big-butt-lovers som tvingar på sina fruar det? Vem?!

Angelica säger alltid att jag inte har något junk i min trunk. Jag vet inte riktigt om det är bra eller dåligt. Så om det är dåligt kanske jag ska ta och införskaffa en fejk-rumpa?

Det är nog ganska behagligt om man lätt får träsmak i röven. Samt kan det fungera som airbag om man tenderar att ramla på rumpan ofta.

Nej, vem köper sånt här?!

smink & system.

Majsan sminkar sig för att gå till Systemet.

Zombie-Anna gör inte det.

I lördags var vi alltså på Systemet för att inhandla diverse drycker till nyår. Det var även större delen av resterande Malmös befolkning. En av dessa sa:

- Jag dricker inte på nyår. Det är amatörernas afton!

Fråga 1.

Vad gör du här då?

Fråga 2.

Varför har du en hel korg full med alkoholhaltiga drycker?

Kärlekens bandvagn intar Möllan.

När hela veckan har gått och helgen nalkas

står jag lutad mot en bar och det jag sväljer svalkar

för uhm.. strupen är torr och huvet är fullt av

och jag har kört full fart i typ fem bull dar.

Nu vill jag bara släppa loss och träffa en ung man

har gått om plats i min hundratjugofem sultan
så jag sippar på mitt glas guld rom (fy fan)

fan va trång men jag tittar på allt bra runt om
[...] Jag köpte en, två, tre, fyr O nu är jag helt yr
På kärlekens bandvagn
och jag ser inget samband nä nä häng med på kärlekens bandvagn

och vi åker allesammans!

Shoreline.

Ever since I was eight or nine

I've been standing on the shoreline

always waiting

for something lasting

lose your hunger, you lose your way

get confused and you fade away.

I'm not the boy I used to be

this town has got the youth of me all eyes turn hollow

from the work of sorrow we are shadows oh we're shadows
shadows in the alley standing on the shoreline.

Senaste nytt från Svedala.

Huset med kvarterets fulaste fasad står kvar - a.k.a Residenset.

De nyinflyttade grannarna är visst ett ungt par. Max 25 år säger mamma. En dag hade syster sett tjejen stå storgråtandes utanför huset med flera väskor packade, och blev snabbt upphämtad av ett par som tros vara hennes föräldrar. Ajaj - trouble in paradise. Paret verkar dock vara på plats igen och leker mamma-pappa-barn i sitt home sweet home.




Bure Burk, Svedalas stolthet och burksamlare, har visst lämnat oss.


R.I.P Bure.














Den nyblivna föraren - syster - är numera min privata chaffis. Hon kör mig överallt och när jag vill. Förutom klockan 04.00 på morgonen verkar det som, då jag skickade ett sms som löd "Du sover nu eller?" och inte fick något svar.

Hon sov, ingen fylletaxi där inte.



Nelson gillar inte sin julklapp. Halsduken alltså. Den kom med en matchande mössa, den satt kvar på hans lilla huvud i mindre än en millisekund sen sprang han iväg och började brottas med sin halsduk. Enda anledningen till att han sitter still här så bilden kan tas är för att jag håller en godisbit (läs torkad grisburgare) i handen. Han har även lyckats med två rymningsförsök. Då kutar han allt vad han kan genom halva Svedala. Jag - familjemedlemmen med sämst kondis, en kedjerökares lungor och förtvinade muskler - fångade in honom båda gångerna.

Ica blir bara mindre och mindre legitima och i Svedala har de ingen koll alls. När jag var och handlade cigg och drog ut två paket från behållaren föll ett tredje ner på bandet. Jag trodde kassörskan la märke till detta. Men icke. När jag betalat för mina två paket och gick därifrån ropade hon efter mig: "HALLÅ. Du glömde ditt andra paket!" "Vaa.. oj, jaha, tack så mycket." svarade jag. När det kommer till gratis cigg tackar jag och tar emot utan dåligt samvete. Särskilt när det gäller från ett ställe som säljer både ompacketerad köttfärs och giftiga äpplen. Min mormor fick inte ens lämna tillbaks sina giftiga äpplen.

Dove's Summer Glow B.U.S utan glitter är slutsåld i hela Svedala. Alltså var jag tvungen att köpa den med glitter. Alltså glittrar hela jag.

Jag hatar att glittra. Det finns inget fulare. Det påminner mig om när man var fjorton och köpte bodyglitter. Alltså är glitter sååå 1997.

Inatt stals det nyårsraketer till ett värde av 80.000 kr från en container i Svedala. Detta gjordes genom att skära ett 25x35 centimeters hål i containern. Polisen är på jakt efter en väldigt liten och smal person. Förra året försökte någon ta sig in i containern genom att spränga upp den, vilket medförde att alla rakteter tog fyr och hela containern gick i luften. "Det var inte direkt en nobelpristagare" sa polisen om honom.

Enligt ny statistik har Svedalas befolkning ökat med 500 personer de senaste sju åren.



Wow. Shit. Får vi plats?





Som övrigt skvaller kan nämnas att vi idag fick VÅFFLOR till lunch.

Det ryktas även om att det blir LASAGNE till middag.

Konsten att fira en fulcool jul.

Ett fulcoolt pepparkakshus.

Detta fantastiskt fulcoola pepparkakshus har vi skapat. Eller rättare sagt, min bror har skapat det. Jag agerade som inspektör och koordinatör:

- Du missade en non-stop där.
- Hallå, du måste ha glasyr runt fönstrena också.
- Ojoj, nu glider non-stopen ner.
- Ehh du måste nog ha lite mer glasyr runt skorstenen va?

Glasyrspritsern fungerade inte särskilt tillfredställande och skapade stor frustration hos brorsan. Antingen kom det ingenting, eller så kom allt på en gång. Halvvägs gav brorsan upp och utbrast gnällande: Jag orkar inte mer! Jag skiter i det här jävla pepparkakshuset! och lämnade köket. Jaja, då får "vi" väl göra klart det imorgon dååå, sa jag. Då kom han tillbaka med bestämda steg och sa beslutsamt: Nu fan gör vi färdigt det här. JA'MAN! Och färdiga blev vi.


Ett fulcoolt religiöst pepparkakshus.
När pepparkakshuset är färdigt tenderar det att dra sig mot det religiösa hållet. Det sätts bredvid Krubban så Jesusbarnet själv efter sin födsel kan bestämma om han vill fortsätta bo i det där schletna stallet med sina fattiga föräldrar, eller om han vill flytta in i ett fulcoolt pepparkakshus.

En fulcool julgran.

Givetvis klär vi även granen så fulcoolt vi bara kan. Det här året lyckades vi dock sådär bra. Vi bestämde oss för att strunta i smällkaramellerna. Resultatet blev således inte särskilt fulcoolt. Bara fult. Vi skyller mest på granen som är alldeles för kal där uppe och tät där nere. Oproportionerlig och besynnerlig gran.

Spel med fulcoola attiraljer.
Jajemän, även våra spel är fulcoola. Dessa brillor måste man ha på sig för att kunna läsa på spelkorten. Så fula så de är coola. Japp, fulcoola.

Vi fick även ett pussel från brorsan. Det är tydligen nästintill omöjligt att klara då man vinner 2 miljoner dollar om man faktiskt grejar det. Man såg hysterin växa och paniken översköljas i mammas ögon då vi satte oss ner för att klura ut detta på julbordet som snart skulle dukas.

På andra håll verkar man fira jul the oldfashioned way, tillbaks till 1800-talet. Emma stoppar korv? Jag undrar hur detta går till? Köper de en gris hos bonden? Som de sedan skär upp från hals till svans, tömmer ut allt innehåll och maler ner till färs? Rensar ut tarmarna och använder dessa till korvskinn? Gud vad äckligt. Men coolt. Äckligt coolt.

På ett annat har man en sorgsen jul. Mina tankar finns hos dig.

Nu måste jag fortsätta fira jul.

Från Oss Alla

Till Er Alla

EN RIKTIGT GOD JUL!