favorit i repris.

Vi har precis sett Stomp the Yard. Ännu en gång. Säkert 7e gången. More or less.

Oh snap, did he just clown Saint Louis?!

Man, den går inte att titta sönder.

nite nite.

(03:51) anna säger:
gofdbnatat

Efter många försök till tolkningar har jag lyckats översätta det här till "godnatt".

Tror inte jag behöver säga mer än att det var en bra kväll.

when the shit hit the fan.

Om man jämför med de senaste dagarna i bibblan så kan jag nog säga att denna dag har varit förträffligt bra.

+ Vi har skrivit så tangenterna ryker: Vi producerade nog fan mer innan lunch än vad vi gjort på hela veckan. Trots vissa inslag av skrattanfall, facebookande och söte-spaning (varav alla jag anser välbehövliga för överlevnad under uppsatsskrivning) under resterande dagens lopp så kunde vi med gott samvete avsluta den med två snabba och en knoghit.

+ Jag har äntligen fått ventilera. Rensat all luft. Och nej, detta beror inte endast på att vi för en gångs skull fick tag i ett grupprum med forcerad ventilation, dock så skedde det en hel del forcerad ventilation från min sida. Skönt.

+ Vi har avslöjat en hel del, eller i alla fall två, kupper som vi planerar hämnas på. Kommer nog minst sagt bli en spännande kväll på Stallet imorgon. Dock så röstar vi för en natt utan dramatik.

+ Sist men absolut inte på något sätt minst: Angelica mottog idag den bästa kram jag någonsin fått erfara tror jag. Såg väldigt mysigt ut. Från en söt & mellow kille. Jag fnissade hjärtligt inombords. Ja, den var så fin så jag inte kunde hålla tillbaka ett leende och var tvungen att titta bort därifrån ett litet tag.

Sådana kramar vill vi se mer av. Gärna ett par till mig då också alltså.

the life of a soap star.

"Jo alltså... han säger till mig att hon bara är en kompis som vill mer med honom men det vill inte han och att hon och hennes ex ljuger och hennes ex säger att de är tillsammans och att han ljuger och flickvännen verkar mest bara gråta och jag fattar ingenting."

Nej, ovanstående citat är inte en recap av gårdagens (veckans? månadens? årets? decenniets?) Days of Our Lives utan ett utdrag ur en msn-konversation om helgens dramatiska uppdaganden.

Drama drama drama.

cool down down.

Jag är mindre nöjd med det faktum att det är måndag idag. En extra dag med golvmys hade behövts för optimal recovery.

Helgen var hård.

Men mer om den senare. Nu är det get back on track in bibblo på agendan.

aint nothing new now now.

Jag befinner mig just nu i följande tillstånd:

+ tröttmössa.
+ frossoverall.
+ dimmbälte.
+ flottveins.
+ apatisk.
+ huvudvärk.
+ ledvärk.
+ muskelvärk.
+ en förstörd tå (numera a.k.a tassen).
+ ganska arg.
+ något upprörd.
= utomordentligt schleden.

Jag är för gammal för att orka gå all in två dagar i rad. Jag förstår verkligen inte hur folk orkat hela veckan.

Jag skrattar just nu åt:

+ Inte bara en utan två (!) Trio-invigningar. Den andra var helt klart bäst.
+ Grannjävelns fall i Stalletkön.
+ Clabbers halstablettbild.
+ Efterfest-hetsen.
+ Stek&overall-svårigheter.
+ Shorts&sandal-dissar.
+ DU:et håller i sig.
= utomordentligt allkårsfestande.

Jag skrattar just nu INTE åt:

+ Onödigt och töntigt beteende.
+ Lögner och dramatik.
+ Dryga stekarfejkers.
= wtf.

+ In alles:
= en utomordentligt hård helg.

rock the runway.

Ett tydligt tecken på att det är fredag:

Catwalkträning istället för uppsatsskrivning i bibblan.

overaller: the real deal.

Nu behöver ni inte längre försöka föreställa er hur de såg ut:

Från: Växjö Puls

Jag tror inte jag behöver tillägga något mer här?

Behöver jag ens skriva det?

Skyl er för fan.

overaller.

Cracken är slagen. När allkår vaknar till liv så gör tyvärr overallerna detsamma. Vi var precis nere en runda till på brännbollen. Folk är numera snorfulla och om möjligt även en aning fulare.

Dagens mest chockerande syn är nu so far lönnfeta overaller med bar överkropp:

Ungefär så här obehagligt. Fast utan tröjor då ju.

Skyl er för fan.

crack this.

Nu har allkårsfestivalen intagit campus. Vi var precis en sväng på vinbrännbollen. Ett större antal småfulla och skitfula studenter. Måttligt roande. Inte en enda heting så långt ögat kunde nå.

Dagens mest chockerande syn är so far en mindre tilltalande buttcrack.

Den var utan att överdriva större än den här. Fullt synlig för hela campus.

Keep your junk in your trunk, girl.

library lunatics.

Det ryktas om att det råder rena rama tumultet på campus på morgnarna.

+ Redan en kvart innan, eller kanske ännu tidigare, biblioteket öppnar så börjar en folksamling bildas utanför. Klockan är vid denna tidpunkt runt 07:45.

+ Ett par minuter innan dörrarna slås upp står det närmare 50 pers utanför. De knuffas och trängs för att komma så nära dörrarna som möjligt. Klockan är vid denna tidpunkt runt 07:58.

+ Två minuter senare rycks dörrarna upp. Folk börjar springa. De armbågar sig fram.

De vill få tag i ett grupprum.

Ett grupprum.

Imorgon ska jag gå upp tidigare för att få bevittna det här med egna ögon. Om jag vågar ska jag även försöka filma hela spektaklet och lägga upp på bloggen.

library lunatics: the real deal.

Okej. Tumultet på Växjö Universitetsbibliotek har nu bevittnats. Jag kom lite för sent för att erfara själva väntan utanför. Jag kom ungefär precis när dörrarna öppnades. Det hela var nog värre än Stallets pumptömning och trängseln vid gallret.

+ Folk sprang. Verkligen kutade alltså.
+ När jag skulle ta mig uppför trappen kunde jag inte röra mig framåt på grund av allt folk. Det var som en kö på Willys. Bara det att folk köade för att komma upp till bibliotekets 2a plan och inte för att betala sina varor. Samtidigt ser jag hur folken armbågar sig framåt längst upp för att komma fram först.
+ Jag blev trampad på hälarna.
+ Jag fick en armbåge i ryggen.
+ Vid ett tillfälle greppade någon även tag i min handled i tron om att detta var trappräcket.

Jag fattar inte hur man kan bete sig så här för att få ett grupprum. I biblioteket.

Typ... akademiker goes Roskilde.

Ps. P.g.a. tekniska problem med mobilen lyckades jag inte filma tumultet. Jag gör ett nytt försök imorgon.

lariam - a true hate story.

Inatt var det så illa så jag skrek rakt ut. Jag skrek så högt och länge att jag är förvånad, och frankly även något förbannad, över att grannarna inte kom och kollade ifall någon höll på att döda mig. Inatt var det så illa så jag slogs och fäktades. Kallsvettandes, skakandes, gråtfärdig. Inatt var det så illa så det var verkligare än real life itself. Så illa så att mardrömmen inte försvann när jag tände lampan. Så illa så att afrikanska mardrömmar om regnande kackerlackor ligger i lä. Inatt var det så illa så att jag inte ville somna om igen. Inatt var det så illa så jag nog aldrig vill sova igen. Inatt var det så illa så när jag väl somnade om igen var lamporna tända och TV:n på högsta volym. Inatt var det så illa så att när jag väl somnade om igen så var det av ren utmattning och äkta Terror On Elm Street-skräck i själen. Från happy sleeper till totalt psykbryt.

Allt detta på grund av något vid namn Lariam.

Lariam, jag hatar dig. Jag hatar dig så mycket så jag ska riskera ett malariautbrott och inte ta dig nåt mer. Lariam, skaffa dig ett liv och sluta messa med andras.

Lariam, go fuck yourself.

egoflow.

miss messy.

red delicious.

En av de mest motbjudande saker jag vet är att bita i ett mjukt och mjöligt red delicious-äpple. Denna fobi medför således ett visst metodiskt, strategiskt och något tidskrävande urval vid inköp för att garantera så hårda och krispiga äpplen som möjligt. Det knackas lite här och lite där. Det trycks lite si och lite så.

Det gjordes det även på Willys för några dagar sen. Under hela urvalsprocessen stod det en man snett bakom mig och väntade på att få komma fram till min äpplelåda, trots att det fanns tre andra lådor att välja bland. Han verkade betrakta det hela som om det vore the event of the week och varje gång jag tittade bak mot honom vände han bort blicken och låtsades titta på något annat. Jag fann hans beteende ganska läskigt och var moderately amused och försökte skynda på min process. När jag funnit fem fantastiska äpplen gick påsen sönder. Vaffan muttrar jag, hoppsan tjoar mannen bakifrån. En av äpplena studsade iväg längs golvet men resterande fyra lyckades jag rädda i famnen och la varsamt ner dem i en hög i lådan igen och gick sedan snabbt iväg för att hämta en ny plastpåse. När jag kommer tillbaka står gubbfan och tar. mina. äpplen. som. jag. så. noga. och. länge. valt. ut. Are. You. For. Real. Liksom? Are. You. For. Frickin. Real!?

Leave my apples alone ffs.

the art of communication | part 2

För dig som inte kommer ihåg mitt förra besök hos frissan, klicka här. Nu följer den spännande fortsättningen!

ANNA HOS FRISSAN PART 2

Frisören: Jaha, vad pluggar du då?
Anna: Magister i freds- och utvecklingsstudier...
Frisören: Jaha! Man blir rektor då va?
Anna: Njae... inte direkt...
Frisören: Men man kan bli om man vill?
Anna: Njae alltså... inte direkt... Kanske om man pluggar vidare eller så...
Frisören: Okej...
Anna: Vi har precis varit i Mocambique och gjort en fältstudie.
Frisören: Fältstudie... okej... ehm... Jaha, vad tyckte du om melodifestivalen då?

leave you breathless, Uhhh! try to catch it, Uhhh!

Slightly braindead konva efter 9 timmars uppsatsskrivande:

"Du, om jag hade fått välja vem jag än vill gifta mig med... vet du, då hade jag fan lätt valt Kanye.

Jag skiter i att han är kort. För han är så himla grym. Och så har han ganska trevlig klädstil."

sluta vara så negativ.

the place to xo.

on the road again.

leave us kids alone.